FAKTA
OM PRÄSTHOLM
Prästholm är en gammal storby på båda sidor av Råne älv. Byn benämns på kartor och i adresser som Södra- och Norra Prästholm men är en enhetlig by. Största delen, ca 2/3, ligger på södra sidan av älven. Byn är långsträckt med bebyggelse ungefär 4 km utefter älven.
212 invånare (231231) och hör till kommunens byar med låg genomsnittsålder.
År 1492 omnämns byn första gången i skrift. Prästholm är efter Råneå den äldsta kända byn i älvdalen. Prästholm har bevarat mycket av sin forna byakärna, samt bevarat sitt kulturlandskap då ingen fritidsbebyggelse uppförts invid älven. Den byakärna som ligger ned mot Prästholmsforsen är troligen en av de bäst bevarade gamla byakärnorna i Norrbotten.
På den norra sidan av älven finns många ovanliga växter på grund av den rika kalkförekomsten. Där finns bland annat Tibast, Norna och Guckusko.
Pålberget på södra sidan är ett "karaktärsberg" då det är lätt att urskilja från skärgården. Det är också ett fint och lättillgängligt utsiktsberg.
Vid Pålträskänget finns möjlighet att få se vadar- rov- skogs- och sjöfågel samt älg.
Föreningar i byn är
PIK - Prästholms idrottsklubb,
Prästholms Byahusförening som sköter om byahuset och anordnar olika aktiviteter samt
Prästholms Jaktklubb som har hand om viltvården.
PRÄSTHOLMS HISTORIA
Projektarbete 1995 av: Ann Bergdahl, Astrid Karlsson, Elisabet Karlsson och Mariann Nilsson.
Från början var vår ambition att skriva om Prästholm, men vi insåg snart att Norra och Södra Prästholm, som delas av Råneälven, egentligen är en enhetlig by. I historien omnämns byn som Prästholm fram till 1920-talet. Trots detta beslutade vi att lägga arbetets betoning på Prästholms södra sida, för att därmed kunna begränsa arbetets omfattning. Vi var intresserade av byns historia, hur människorna levt där samt att följa utvecklingen fram till idag.
Metod
För att få ett helhetsintryck av orten läste vi litteratur och gjorde studiebesök. På lantmäteriet fanns kartor som gav oss en bild av dåtidens bebyggelse.
Norrbottens museum gav oss information om de kulturhistoriska fynd man gjort i trakten. Utifrån den erhållna kunskapen intervjuade vi människor i Södra Prästholm och fick på så sätt tillgång till en del av bygdens muntliga historia.
Vi valde att dela in materialet under rubriker som; Geografiskt läge och geologi, De äldsta spåren av människan, Byns namn osv. Detta gjorde vi för att underlätta den praktiska tillämpningen, då undervisningen i skolan till stor del ska utgöras av tematiska studier.
Ini skaogen stao ä i heos. Woom bao ini detta heos?Jaa, det ska du få veta och mycket mer som hänt i byns långa och händelserika historia...